Det är ju så svårt att veta nuförtiden. Vilken årstid det är alltså, när det aldrig blir vinter. Det enda jag är säker på är att denna dag, den 28 januari, bjöd västra Skåne på fantastiska 6,5 grader, noll millimeter regn och nästan sol. Kunde inte hitta en enda bra (eller dålig) ursäkt att inte pallra mig ut i trädgården och ta hand om ett par skavande dåliga samveten.
I två månader har jag nämligen gått och sneglat på tre mindre hinkar lökar som jag grävde upp när jag planterade buxbom i höstas. Plus två mindre påsar nyköpta tulpanlökar. Därför kan jag säga att mitt hjärta är betydligt lättare nu när jag grävt ner dem på rätt ställen, tillsammans med lite benmjöl. Jag älskar ju lökväxter! Kanske är det en dålig idé att gödsla dem nu, men det struntar jag i. Vi får se hur det går. Jag såg också att SÅ många lökar redan börjat komma upp ur jorden. Undrar vad som händer med dessa raringar när nästa köldknäpp kommer. Vintern brukar inte komma förrän i februari här nere, men såhär tidiga har lökarna aldrig varit.
Efter en timmes lökgrävning klippte jag ner julgranen, sopade barr samt tvättade och ställde in skottkärran som stått framme alldeles för länge. Sedan tog jag en sväng i trädgården och hittade till min glädje en sex-sju persiljerötter som blivit kvar sedan i höstas. Lyx. Det verkar till och med som om de har vuxit till sig under de senaste månaderna. Ikväll blir det således kyckling med rotfrukter i ugn. Om de är GODA återstår helt klart att se.
Samlar krafter innan matlagningen också. Barnen vet inte att jag kommit in från trädgården. Gömmer jag mig? Jadå.