Publicerad Lämna en kommentar

Trädgårdens välsignelser och förbannelser

Här händer det grejer! Den senaste veckans extrema sol och mitt flitiga och lite slitiga vattnande har gett resultat (inte har jag fått hjälp av vädrets makter i alla fall). Ta en kik på det senaste, vet jag. Och glöm inte att hålla ett extra öga på kirskålen just nu.

Lupiner och bergklint. Sommarkväll. Kan man önska sig mer? Jo …
… potatis! Det tog bara 1,5 vecka innan den tittade upp. Helt galet spännande.
Fru fikon mår finfint.
Min lilla fina, enda persika. Gödslade trädet lite extra häromdagen och kan inte sluta titta på den här raringen. Luden kärlek när den är som bäst.
Sockerärtorna mår bra! Väl inhägnade med spaljé och skydd mot kaninerna. Dessutom låter jag fiberduken hänga lite ovanför som solskydd. Allt by the book, om ni undrar.
Alltså den här löken … chilla lite säger jag bara, snart växer den ur fiberduken. Detta är för övrigt min femårings stora passion. Till min förfäran sliter han av duken varje dag efter dagis och ska TITTA PÅ LÖKARNA! Tur att de inte också har öron och känsliga nerver, så att säga.

Dagens tips – ta bort blommorna på kirskålen NU

I min – icke så ogräsfredade – zon 1, håller kirskålen på att ladda sina vapen. Med blommor. Gaaaah. Svettas. Igår kväll kutade jag runt likt en paranoid dubbelagent i trädgården och knipsade av varenda blomma som jag kunde se. De ska plockas bort innan blommorna slår ut. Det är nämligen så de små marsianerna sprider sig, förutom med sina långa rötter. Vissa tycker att jag ska göra pesto på dem eller till och med tycka om dem eftersom blommorna är så vackra. Ha ha hanhahaaaa säger jag bara. När man har så mycket som jag omfamnas ingenting. Dö kirskål, dö.

Strax – sista  anhalten för tomatplantorna!

Om några dagar ska jag plantera ut tomaterna. Åtta plantor som inte ska solskadas, torka ut, knäckas av vinden eller vakna på fel sida varannan onsdag eller så. Det är alls inte så enkelt med tomater som jag trodde … Håll alla era tummar tack!

 

PS. Alltid tacksamt att bara visa närbilder från trädgården. Då vare sig leksakskaos eller de fjorton sopsäckarna fyllda av kirskålsfanskapet kommer med. Hela mitt liv borde upplevas i närbilder inser jag nu. Förutom jag själv då möjligen, ehm.

Share and Enjoy !

0Shares
0 0
Publicerad Lämna en kommentar

Trädgårdsdrömmar från Medelhavet slår in

Två drama queens redo att skämmas bort.

Idag var en välsignad dag. Förutom att jag köpt syrenhortensia, smultronschersmin, daggkåpor och scillor, samt att det lilla barnet som följde med sov i vagnen hela tiden, så fick jag äntligen möjlighet att köpa de där träden som liksom för Italien lite närmare Skåne. Fru fikon (vänster) och Madame Persika (höger) har flyttat hem till oss. Jag vet i tusan men den stressade damen på plantskolan sade att man skulle svepa in persikan, kanske sade hon ”täcka över” nu när jag tänker efter, så att den inte fryser om de skulle drabbas av en köldknäpp såhär på våren. Fru Fikon fick såklart också vara med, så att de inte kommer på kant med varandra redan första dagen. Och, om ni undrar, så ja, det är helt normalt att ge sina nya växter namn och mänskliga egenskaper.

Plantera fikon och persika – så gör du

Hitta en solig och vindskyddad plats i trädgården. De plantor jag köpte ska klara sig utomhus året om, i zon 1 alltså. Gräv ett stort hål, större än plantans rotsystem. Vattna.

Undersök jorden som du grävt upp, är den lerig? Är den sandig? Fikon och persika vill ha väldränerad jord. Det är motsatsen till kompakt lerjord, kan man säga.

Min jord är otroligt lerig på sina håll. Och den är hård – jag trodde först att jag hade stött på en stor sten, eventuellt ett spännande arkeologiskt fynd, med min spade. Fördelen med lera är dock att den gör så att jorden håller fukten bra. Jag hackade sönder den till smulor och förbättrade jorden genom att blanda i rikligt med välgödslad planteringsjord, så får vi hålla tummarna att det räcker. Persikan är lite extra känslig mot kompakt och lerig jord, så om du har det, gräv gärna ett extra stort hål så att du får plats med mycket planteringsjord.

Sätt i fikonet/persikan i hålet och fyll på med jord. Vattna. Det är bra om plantan sätts några centimeter under marknivån, så skapas automatiskt en rund nersänkning som gör att vattnet sjunker ner runt plantan och inte rinner iväg. Du kan också gräva ner ett dräneringsrör om vattnet på grund av tjock och tung jord blir stående i gropen. Om vattnet inte sjunker ner utan fryser till hösten så mår plantan inte bra.

Häpp!

Har du kaniner i trädgården? Då kan du sätta upp sådana här små skydd runt stammen, för att hålla gnagarna borta. Svep sedan in dem i vit fiberduk. Plantorna alltså, inte kaninerna. Och förträng att du ska ta bort duken varje morgon, bara för att sätta på den på kvällen igen.

Sedan håller du tummarna och pratar snällt med dem varje dag. Och så dricker du kaffe i solen så ofta du kan.

Share and Enjoy !

0Shares
0 0