Publicerad Lämna en kommentar

Trädgårdens välsignelser och förbannelser

Här händer det grejer! Den senaste veckans extrema sol och mitt flitiga och lite slitiga vattnande har gett resultat (inte har jag fått hjälp av vädrets makter i alla fall). Ta en kik på det senaste, vet jag. Och glöm inte att hålla ett extra öga på kirskålen just nu.

Lupiner och bergklint. Sommarkväll. Kan man önska sig mer? Jo …
… potatis! Det tog bara 1,5 vecka innan den tittade upp. Helt galet spännande.
Fru fikon mår finfint.
Min lilla fina, enda persika. Gödslade trädet lite extra häromdagen och kan inte sluta titta på den här raringen. Luden kärlek när den är som bäst.
Sockerärtorna mår bra! Väl inhägnade med spaljé och skydd mot kaninerna. Dessutom låter jag fiberduken hänga lite ovanför som solskydd. Allt by the book, om ni undrar.
Alltså den här löken … chilla lite säger jag bara, snart växer den ur fiberduken. Detta är för övrigt min femårings stora passion. Till min förfäran sliter han av duken varje dag efter dagis och ska TITTA PÅ LÖKARNA! Tur att de inte också har öron och känsliga nerver, så att säga.

Dagens tips – ta bort blommorna på kirskålen NU

I min – icke så ogräsfredade – zon 1, håller kirskålen på att ladda sina vapen. Med blommor. Gaaaah. Svettas. Igår kväll kutade jag runt likt en paranoid dubbelagent i trädgården och knipsade av varenda blomma som jag kunde se. De ska plockas bort innan blommorna slår ut. Det är nämligen så de små marsianerna sprider sig, förutom med sina långa rötter. Vissa tycker att jag ska göra pesto på dem eller till och med tycka om dem eftersom blommorna är så vackra. Ha ha hanhahaaaa säger jag bara. När man har så mycket som jag omfamnas ingenting. Dö kirskål, dö.

Strax – sista  anhalten för tomatplantorna!

Om några dagar ska jag plantera ut tomaterna. Åtta plantor som inte ska solskadas, torka ut, knäckas av vinden eller vakna på fel sida varannan onsdag eller så. Det är alls inte så enkelt med tomater som jag trodde … Håll alla era tummar tack!

 

PS. Alltid tacksamt att bara visa närbilder från trädgården. Då vare sig leksakskaos eller de fjorton sopsäckarna fyllda av kirskålsfanskapet kommer med. Hela mitt liv borde upplevas i närbilder inser jag nu. Förutom jag själv då möjligen, ehm.

Share and Enjoy !

0Shares
0 0
Publicerad Lämna en kommentar

Att hägna in en pallkrage som skydd mot Kalle kaniner

Inhägnad pallkrage - mot kaniner

Efter att varje dag ha kikat mot den bruna och händelsefattiga jorden kan jag äntligen konstatera att vitlöken har börjat spira med cirka en centimeter långa skott (heter det skott?). Och för er som undrar, så ja, pallkragen är extremt konstigt placerad. På snedden bredvid en liten vinbärsbuske, mitt i gräsmattan. Den stod så när vi köpte huset och jag hade tänkt flytta den, men sedan blev det så förbenat bråttom att få ner vitlökarna i jorden att jag liksom embracade denna minst sagt udda lösning. Jag var kanske lite lat också.

Hursomhelst tog idag modersinstinkten i mig överhanden när jag såg dessa näpna gröngölingar och jag förstod direkt att de ska BESKYDDAS till varje pris. Vi har ju nämligen en Kalle kanin som vaktar sitt revir här i trädgården. Jag skyndade därför till Högkvarter Plantagen för att köpa nät och spett (samt en del jag inte behövde) att tillverka en kaninbur av. En omvänd sådan alltså. Kaninerna ska i all önskvärdhet befinna sig UTANFÖR buren. Jag hade dock inte sett till Kalle på länge och hoppades att han kanske kommit på bättre tankar och flyttat till ett coolare kvarter, nu när han fått en barnfamilj på halsen. MEN, när jag svängde in på uppfarten såg jag hur han kom springande ut ur trädgården i full karriär. Jag visste det! När katten är borta osv. Jag pinnande naturligtvis bort till lökarna i barnkammaren och – tack gud – allt var lika orört och fridfullt som tidigare.

Nu kunde jag istället påbörja arbetet med att sätta upp skyddsnätet. Jag klippte till lagom storlek med en avbitartång och trädde sedan i pinnarna som jag satte ner i marken. Eventuellt ska jag häfta fast nätet i pallkragen också. Jag har hört att kaniner är listiga rackare.

Dessutom passade jag på att plantera ut den förgrodda vitlöken, som har riktigt hög blast nu, tillsammans med en rosmarinplanta. Jag köpte den på Ica i helgen och använde nästan all rosmarin i en gryta. Istället för att slänga det sista tänkte jag nu *trumvirvel och fanfarer* köra ännu ett test. Jag kallar det ”kan man plantera ut en skövlad Ica-rosmarin i slutet av mars och få den att samarbeta?”. Kanske blir detta ett fall för intensivt fjäsk från min sida, men med lite vårsol och kärlek ska den förhoppningsvis trivas här.

Hursomhelst. Nu kan jag sova gott inatt, är SÅ glad att nätet är på plats. Låt stå, säger jag bara. Och vad tror du, behöver jag lägga nät ovanpå också? Hur högt hoppar en kanin?

Stay tuned för mer. Nästa grej kommer förmodligen att handla om Bornholmsfikon och persikoträd. Det hoppas jag innerligt i alla fall.

 

Share and Enjoy !

0Shares
0 0
Publicerad Lämna en kommentar

Gängliga tomatplantor och vitlökstest del 2

Min lilla familj och jag har varit hemifrån i en dryg vecka och så vips har detta hänt! Eller ja, i en av krukorna har det inte hänt någonting särskilt alls men i de andra desto mer. Eftersom jag inte ordnat med bevattningsassistans skyndade jag igår kväll över tröskeln till det ljuva hemmet och drog hetsigt av plastpåsarna till tomaterna, beskådade dessa under och vattnade hushållets samtliga växter innan jag ens fick av mig kappan. Vitlöken har skjutit upp som en raket och jag kan föga förvånat konstatera att det går snabbare att få vitlöken att gro inomhus än utomhus. I pallkragen utanför fönstret är det lika sömnigt som i vår soffa en fredagskväll. Inte minsta spår av aktivitet, med andra ord. Men det ska bli spännande att följa slutresultatet. Ska snart plantera ut den förgrodda vitlöken så får vi se om den klarar sig in the Wild. Om den fortsätter att växa inomhus bildas nämligen ingen stor vitlök under jorden, då blir det bara blast att tala om.  Har hört att den är god den också, men det var ju inte den ursprungliga planen från min sida.

Vad gäller tomatplantorna så har de blivit en smula gängliga och det beror på brist på ljus samt för hög inomhustemperatur. Så fort tomatplantorna sticker upp med lite gröna blad är det dags att sänka temperaturen till cirka 15-18 grader och ge dem extra mycket ljus. Men, jag var alltså inte hemma när detta underverk ägde rum utan peppade barn som korsade skidor i en grön barnbacke i Sälen istället. Helt ok prioritering, dock.

Tomatplantor – första hjälpen?

Hur gör jag med tomatplantorna nu då? Funderar på om jag ska fylla på med lite planteringsjord runtomkring för att staga upp dem lite. Ska prova att peta ner fler fröer i den tomma krukan och se om jag kan göra rätt från start nu när jag inte har några långväga resor planerade. Har du några tips på hur man får kraftiga och fina tomatplantor istället för smala och tunna rackare? Har hört att man kan knipsa av toppbladen också och peta ner i en annan kruka, som en stickling, och att det ska gro fort. Men, alla tips emottages tacksamt i vanlig ordning.

Ha en fin måndagskväll hörni!

Share and Enjoy !

0Shares
0 0