Publicerad Lämna en kommentar

Inlagda rödbetor med pepparot – ett måste för höstgrytan

OBS. Du måste inte lägga in rödbetorna själv. Men här bjuder jag på lite självgodhet i all enkelhet, för den som vill följa mitt exempel. Även en höna, osv.

I helgen var jag äntligen så där präktigt husmoderlig som jag så länge väntat på att bli. Jag lade nämligen in mina egenhändigt skördade rödbetor med lök och pepparrot – också de från min egen plantage, thank you very much. Självgodheten känner knappt några gränser med andra ord.

Men, om man för ett ögonlock bortser från detta – kolla så vackert!

Rödbetorna skördade jag för säkert en månad sedan och trodde att de skulle blivit dåliga i kylen – redan här höll min husmoderliga image på att gå om intet – men icke, de var fortfarande fina.
Pepparroten är en enormt kraftfull växt som sprider sig snabb. Så här ser den ut hos mig (höger växt). Undrade länge hur man skördar den, men nu vet jag! Tror jag.
Pepparroten växer liksom i små tuvor, kan man säga. Antingen kan man hugga bort en större bit, eller så gör man som jag gjorde, grävde upp några slingrande långsmala rötter under jorden. Det funkar också bra. Hoppas jag.
Rödbetorna kokades och skalades med händerna, under kallt rinnande vatten. De små rödbetorna lade jag in hela (de är de allra bästa om du frågar mig), de andra skar jag i klyftor. Löken och lagen kokade upp tillsammans och sedan lade jag i hackad pepparrot.
Lite fler ingredienser som hjälpte till stärka den självbelåtet skrockande tanten inom mig med cirka 100 procent. ”He he, klart man har det här hemma i skafferiet”, liksom.
Sen blev det så här fint. Och snart ska jag äta dem i mängder till höstens alla grytor. Se recept på länk nedan och lycka till (eller köp i affären).

 

Recept för inlagda rödbetor med pepparrot hos Receptfavoriter

Share and Enjoy !

0Shares
0 0
Publicerad 2 kommentarer

Att koka soppa på en trädgård

Så här glad blev jag igår när jag äntligen fick feeling och kom igång med att dra upp grönsakerna. Sen blir blev jag lite trött. Och sen blev jag glad igen. När jag fick ÄTA lite alltså.

Det är nu allt ska tas om hand i trädgården, här i zon 1. Men, det går ju inte att knapra i sig några kilo grönsaker hur som helst, så det gäller att laga till något smart som passar att frysa in. Snart ska jag också lägga in rödbetor med pepparrot, men först ut är löken, potatisen och morötterna! Trumvirvel tack …

Det hela började med att jag i söndags drog upp alla gula lökar ur jorden och bokstavligt talat hängde dem på torksträcket. Vackert. En känsla av tillfredställelse infann sig direkt, som en påminnelse om varför jag gör det här. Att odla och skörda är en rikedom bortom kronor och ören – det är en länk till vårt ursprung som den som vill kan ta tag i och plocka upp, när som helst. Och så har jag egna upplevelser från barndomen som har präglat just mitt intresse av odling. Jag minns hur min farfar brukade spika upp lökknippen på det bruna träplanket vid köksingången därhemma, hur han tog upp potatis och kokade till middag. Så självklart och rutinerat. Det var nog där mitt intresse för att odla för självhushåll tog sin början. Men nog om mig, åter till mina lökar.

Nu ska de torka här i ett par veckor, sedan har vi lök så vi klarar oss över hösten och vintern. Beroende på hur fort vi tuggar i oss dem såklart.

Lök på tork.

När de gula godbitarna var evakuerade såg jag mig omkring i mitt odlingsområde. Och där stod också morötterna som packade sillar, nästan på väg att bli overdue de också. Och så hade jag ju en massa färska kryddor i miniväxthuset… För att inte tala om potatisen som jag i vanlig ordning odlat alltför storskaligt. Så mycket grönsaker, så lite tid!!! Men, så slog det mig att jag skulle kunna göra något av den här … ehm soppan … och när jag kikade i mitt favoritrecept stod det klart att jag hade nästan allt på listan utanför min egen dörr. Förutom matlagningsgrädden. Sällsynt ont om kor här, tyvärr.

Rosmarin, lök, persilja, morötter och timjan. Infällda  i bilden kunde inte närvara vid fototillfället. Citronen vill inte vara med alls.

Så, jag skred genast till verket och började tillaga en trädgårdssoppa. Receptet kom till efter en middag på Metro vid Möllan (Malmö) för cirka tretton år sedan. Jag smakade morotssoppa för första gången och var SÅLD.  Genast försökte jag återskapa receptet och det gick hyfsat!

Har du också fått feeling och behöver omvandla din trädgård till riktig mat? Här är receptet:

Morotssoppa, dubbel sats:

  • 2 gula lökar
  • 15 morötter
  • 4 potatisar
  • 2 liter grönsaksbuljong
  • 5 dl matlagningsgrädde.
  • Rejäla knippen rosmarin, persilja och timjan
  • En halv citron
  • Ingefära
  • Salt och peppar

Gör så här:

1. Skala rotfrukterna.

2. Koka dem mjuka i grönsaksbuljongen. Spara 1,5 liter buljong genom att hälla över den i en annan kastrull.

3. Hacka löken och stek den glasartad i smör under tiden. Lägg dem i kastrullen med rotfrukterna.

4. Mixa till en slät smet med handmixer.

5. Klipp i kryddorna, mixa lite till om du vill.

6. Häll i matlagningsgrädden och späd med lagom mängd buljong. Smaka av! Koka upp under omrörning.

7. Smaksätt salt, peppar, citron och/eller lite ingefära.

8. Servera gärna med créme fraiche och lite persilja på toppen.

Den perfekta morotssoppan. Minus créme fraichen då … fortfarande ingen ko alltså. Däremot hittade jag lite halloumi, som ju passar till allt, så den stekte jag upp och hade till.

Ha en fantastisk måndagskväll hörni!

Share and Enjoy !

0Shares
0 0